Ja, jävlar... Jag grinade minst lika mycket till det här avsnittet av "Spårlöst" som det förra..!! Tänk er in i situationen att måsta lämna ifrån sej sitt barn och veta att man mest troligt aldrig kommer att få återse det nånsin. Att sitta med sin fem veckor gamla bebis i famnen och inse att det här är det sista jag kommer att få se av honom/henne.... Det knyter sej i magen bara av att tänka tanken.
Tycker vansinnigt synd om alla dessa mödrar i världen som ställs inför denna ohyggliga situation, kanske på grund av fattigdom, droger eller andra omständigheter, att måsta adoptera bort sitt barn...
Samtidigt måste man ju komma ihåg att barnen ofta kanske får det många gånger bättre i sitt nya hemland, med skola, läkarvård och annat materiellt...
...Men man förstår ju att funderingarna finns där. 
Vart kommer jag ifrån? Vem är min mamma....
Tycker därför mycket om program som just "Spårlöst",som gör det möjligt för åtminstone några stycken att få svar på sina frågor och framförallt ger föräldrarna en chans att få återse sina "förlorade" barn....
Missa inte nästa avsnitt...

/U.